Mamma och Nocke har varit på varandra idag igen. Detta har inte lärt mig någonting.För att fortsätta med mina problem. Jag har världens mest ivriga borderline. Och många gånger känner jag känslor som inte är sanna. Tänk dig att du känner dig kär, men tvivlar på det på grund av att du är medveten om att du har en psykisk sjukdom. Då är det lite svårt att hänge sig åt detta. Eftersom du dessutom är paranoid så inbillar du dig ett par timmar senare när du inte känner känslan lika starkt att du förtryckt den känslan eftersom du inbillat dig att den berodde på din borderline.Varendaevigadag.Det är sjukt det här. Jag skyller detta på traumat jag upplever hemma. Att det förvärras då. Det kanske det gör. Hoppas det. Jag är ledsen över att alla ord som kommer upp i tanken bara snubblar ner på skärmen.Jag mår inte så dåligt längre dock. Och det är väl bra skulle jag tro. Jag lär ändå inte komma upp till klockan sju imorgon.

Jag vet inte hur jag mår riktigt... Som vanligt finns det en massa problem i hjärnan, som är likt en flock fåglar som ingen vet var den ska. Det är så jävla synd att man ska gå och bli krävande helt plötsligt, men i min hjärna trängs det en förbannat massa fåglar och några måste friges snart.Jag undrar om jag håller på att bli lite förälskad. Min halvt hemliga kärlek är det isåfall. Som ingen ska veta någonting om. För då kan andra människor gå sönder. Jag måste lära mig att låta bli att försöka lägga beslag på upptaget folk. Och de måste lära sig säga nej. Jag avskyr att folk jag inte älskar älskar mig.Jag borde bli kär i Daniel. Det hade gått alldeles glimrande. Men nej välj den med stabilt förhållande. Gör det. Bra, fint.Om den här personen som utsatts för pågående otrohet får reda på någonting. Vad händer? Jag frågade Marika idag. Hon har ett mycket resonabelt tänkande. Om hennes kille varit otrogen mot henne så skulle hon ju inte vilja vara ihop med honom mer. Och hon ansåg att den parten som är otrogen borde verkligen sluta vara tillsammans med den som blir bedragen jämt. För det här har ju pågått ett tag liksom. Och jag, jag, får skuldkänslor.Så var det minsann inte ifrån början.Det var bättre förr.

Ja så satt man här igen halvvägs in på natten med lite skam och skuld i hjärtat som man märker varenda alkoholfri kväll.Marika har varit här och vi har varit på Ulles och fikat. Det är så skönt att jag har henne, för hon blir så engagerad i mina problem när jag vill och när jag inte vill är hon totalt likgiltig. Det är roligt och spännande, och jag tycker mycket om att hon gör så. Hon fattar det nog inte själv.Och det är väl den större delen av vad jag gjort idag. Sett på Thank You For Smoking och lite Simpsons as well, skrattat som fan. Marika är så bra.